Knepigt ställe

Arbetsförmedlingen är väl ett konstigt ställe iaf...
Kan ju ta upp ett par få saker som det här med att kopiera papper. Det kan man ju tycka att de ska bekosta. Jag menar, en arbetslös person har inte så där jäkla mycket pengar, ska man då få lägga ut pengar på att få kopiera upp papper, som betyg och intyg och sådant för att man ska kunna söka jobb på ett vettigt sätt?? Tokigt är det iaf.
Sen det här med att de kallar sig för arbetsförmedlare?? Det är ju för tusan falsk marknadsföring... De har inte förmedlat några som helst jobb till mej i alla fall, den saken kan jag lova. Så det enda dom gör är väl i så fall att ta onödigt mycket pengar från staten, för sånt de inte gör...


Annars så cyklade jag in till arbetsförmedlingen här om dagen, en enkel resa på ca 4 km i vanliga fall. Eller det är den väl alltid, men jag menar att jag i vanliga fall brukra ta bussen in till stan, men igår så tänkte jag att jag skulle röra lite på mej, så då vart det en cykeltur.
Väl hemma så tog jag det mest lugnt, plockade undan lite disk och sådant.
När Erik kom hem så åkte vi runt och handlade lite, bland annat på biltema. Hittade ett sandlådesett där för 19 kronor till barnen, sen så hittade jag en box med pussel, 4 pussel i samma låda. Perfekt för min lilla dotter. Eller lilla och lilla vet jag inte, hon växer ju så det knakar.

Vi var in på ICA med och handlade lite mat och sånt. Så nu har vi massa mat i frysen, men ändå så kvarstår faktum: vad ska vi äta till middag?? Borde göra matschema för varje dag, så man slapp fundera på sådana saker.

Idag så tänkte jag åka in till stan, men det vart inte så. Jag stannade hemma istället. Plockade ordning på en del saker, och kastade massa skor som jag inte har användning för. Och så en del kläder som är barnens, men de är för små.. de ska skänkas bort till Ryssland är det tänkt, eller nåt annat ställe där de kan behövas.

Ska höra av mej till Linda och höra hur hon går på praktiken imorgon, ifall hon möjligen vill dricka kaffe imorgon... vore ju trevligt =). Alltid trevligt att vara där, eller när hon kommer hit. Man känner inte pressen att man måste vara trevlig och prata hela tiden, att man faktiskt kan sitta knäpptyst och bara glo på tv.

Nähe.. nu ska jag försöka göra nåt av värde..

//Linda

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0