Lindas blogg

Kalaset alltså. Theos kalas. Men jag vet inte om han tyckte att det var så himla kul. Det var nog mest kul med all uppmärksamhet han fick. Men framåt eftermiddagen så var han jättetrött. Sov middag vid 5 tiden, vilket inte är så lyckat om han ska gå och lägga sig klockan 8. Han somnade vid 9 i alla fall, så det vart ju inte allt för mycket försenat. Men han fortsätter sin vana trogen, att somna själv i sin säng när man lägger honom där. Vilket är riktigt skönt. Nåt som han faktiskt har lärt sig själv.
Men igår så slank det ner både en och annan kaka, och självklart så fick han tårta också. Som vi hade ett ljus på. Gjorde en tårta helt utan grädde den här gången. Tänkte att min dotter skulle få en tårta som hon tyckte om också. Hon gillar nämligen inte grädde. Men har jag grädde på de tårtor som jag gör, så är det inga överdrivna mängder, bara så att det täcker tårtbottnarna. Men istället för grädde så hade jag denna gången chokladmousse, och det vart riktigt gott. På tårtan så hade jag blått strössel och ett gult kors, av bananer. Så att det såg ut lite som en svensk flagga, fast rund.
Theo fick presenter också. Han tyckte alla var roliga. Klossar i trä, de gillar han skarpt. En pekbok, där man kan känna på djurens olika pälsar. Häftigt tyckte Theo. Han fick även en traktor med två vagnar till. Traktorn kan blinka med lampor där fram, och i vagnarna så kan man ställa en ko i ena och en häst i den andra. Ställer man djuren rätt, så låter de som djuren. Han fick även kläder. I storlek 86. Men eftersom jag vet vart de är köpta, och jag vet att de krymper mycket, så blir de storlek 80 när jag har tvättat dem.
Mamma är så himla gullig, det var skönt att hon var här, och hon ska sätta igång och sy gardiner. Jag fattar inte hur hon lyckas sy med sin stenåldersmaskin. För jag lovar, den är snart 30 år gammal. Men på den tiden så var det ju kvalité med grejorna. Jag skulle säkert kunna sy gardiner jag med, om jag visste hur man gjorde, och om jag hade en symaskin. Men just för tillfället så går det inget bra. I alla fall inte med en liten 1 åring. Som snällt nog inte vill gå ännu. Han är fullt nöjd med att kunna krypa jättefort. Och gå efter möbler. Men han börjar bli lite sugen på att gå själv, för ibland så är han på väg att ta ett steg, men han kommer på det i samma minut, och sätter sig ner istället.
Nu ska jag dricka kaffe, och njuta av lugnet, medans Erik och Theo sover, och Nathalie gick till en kompis!
SShhhhhhh