Vi flydde hemmet

Mitt i allt stökande här hemma så flydde vi fältet. Vi lämnade Erik hemma. Jag och barnen gick till sannabadet. Och det gick ju faktiskt att släpa med sig två barn dit, med filtar, handdukar, saft och muggar... Men det jobbiga blir att lyckas göra som båda barnen vill. Den stora vill åka vattenrutchkana, den lilla vill leka i plaskbassängen. Men vi tog lite av varje, och det gick bra. Det hela blandades med lite vanlig rutchkana, gunga och springa som en dåre på gräsmattan. Efter en stund när vi badat och alla var lagom nerkylda så åt vi glass. Stackars lilla Theo frös så han skakade. Han fick komma och sitta i mitt knä med en handduk runt sig, det var mysigt minsann. Vi delade på en glass jag och Theo, det blir minst kladdigt så, vi åt en cornetto citron/lime, och Nathalie åt en lakrispuck. Skulle gärna ätit den själv. Men det får jag ta en annan gång.
Theo åkte en liten rutchkana, som finns i plaskpoolen, hela han hamnade under vatten, men det var tydligen lika kul ändå. Han ville iväg och åka den jättestora rutchkanan, men det fick han inte. Det är han ändå lite får liten för va ;). 
Nathalie kan åka stora banan själv, hon tar sig upp till ytan och simmar en bit. Precis vid nerslaget från rutchkanan så är det 120 cm djupt, men i resten av bassängen så bottnar hon gott och väl, annars skulle jag inte tordas ha henne där.

Här hemma så går det frammåt, känns så skönt att det börjar bli färdigt. Imorgon åker toalettstolen bort, och mer gipsskivor åker upp på väggen. Efter det så ska det spacklas. Skulle kunna tänka mig att prova att göra det själv. 

Snart ska jag smita upp i duschen, så jag kan tvätta bort det klor som jag har fått på mig. 

Theo somnade snällt i sin säng, utan några krussiduller alls. Han lägger sig där, vill ha täcket på sig, snuttefilt, napp och en gosehaj. Visst, han vaknar sent på natten och vill komma och ligga i våran säng, och det får han... i alla fall nu. 
Den stora nackdelen är att jag sover inte speciellt bra när han inte ligger precis bredvid mig, sover med ett öga öppet eller vad man ska säga. Känns inte som om jag kan sova ordenligt förens han ligger där han brukar. Kommer nog ta en stund innan jag vänjer mig vid att han inte ligger där.

Nähe, nu ska jag smita iväg, jag ska faktiskt stänga av stackars datorn, den börjar kännas väldigt varm nu... 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0