Lindas blogg

Jag brukar ju vara minnet själv, enligt min sambo...Kanske inte alltid, men många gånger så är det jag som kommer ihåg saker och ting här hemma, vad som ska göras osv. Men idag, så kom jag på vad jag skulle ha som rubrik på min blogg, den skulle nämligen vara: sorgligt, tragiskt och varför... Sorgligt, jo det kommer jag till, men tragiskt och varför kommer jag inte ihåg. F*N. Hade allt framför mej när jag satt på bussen hem idag. Visste precis vad jag skulle skriva om... Men nu när jag väl har tid till att skriva så kommer jag inte ihåg vad det var jag skulle skriva.
Men det sorgliga är ju iaf att jag har varit på begravning idag. Ledsamt. Grät allt lite och så, vart mycket känslosamt. Vem den bortgångne är?? Det är barnens farfar. Nu finns han inte mer, nu ligger han i jorden... och orden från prästen ekar i mitt öra: av jord du är kommen, av jord du åter skall vara... Josef fick många kramar av mej idag, tror han behövde det. Han var helt förstörd, vilket är helt förståeligt. Jag mådde precis likadant när min pappa hade dött. Även nu, 10 år senare, så kan jag fortfarande sakna honom. Men sorg är inget som går över, sorg är något som man lär sig leva med.
Har kommit på en annan sak. Jag och sambon, till en början, innan vi ens var tillsammans, så skrattade vi åt samma saker, vi hade jättekul tillsammans och skämten bara flödade. Men nu, nu är hans humor som förändrad, mina skämt är inte längre roliga... Visst en del skämt kan vara kul, men det är oftast hans skämt... Igår i bilen så vart vi lite oense om det, och jag började fundera: Is this ment to be?? Jo såklart, Erik är mannen i mitt liv, han som får mina känslor på svall, och min balansorgan ur funktion. Men det är väl så ibland, att det förändras. Och hinder är till för att övervinnas.

Denna julen blir lite konstig, iaf för min del. För Erik blir den väl mer eller mindre som vanligt, men för mej så blir den inte alls som vanligt. Förra året var den inte heller som vanligt, då hade jag ju gått ifrån barnens pappa, och mitt och eriks förhållande var alldeles för nytt för att vi skulle fira julen tillsammans. Så han var hos sina föräldrar och jag var hos mina. Jag och mamma pyntade granen, tog fram tomtarna och så... Och så spelade vi bingolotto tillsammans. Det var faktiskt jätte trevligt. Min lilla mamma.
I år så kommer jag inte fira jul med mina föräldrar eller släkt alls, på självaste julafton. Mamma är relativt nyopererad., pratade med henne idag, och hon lät rätt pigg iaf. Bra det. Hoppas det vänder och hon blir bättre nu. Men med min familj ska jag inte fira jul förrens den 29:e december, kommer kännas lite konstigt, men det blir bättre så för mamma. På julafton så ska vi vara hos Eriks föräldrar, då får jag tydligen träffa många ur släkten... huvva nervigt värre. Tänk om de tycker jag är knäpp, tokig och galen... Tänk om de funderar på vad det är för någon som Erik har gått å blivit sambo med...

Men, men.. idag har jag haft fram ljusstakarna här hemma, så nu är två framme.. får se vad eriks bidrag blir... Imorgon ska jag försöka orka med att handla julklappar... hoppas att det kommer gå bra.. Men det ska det nog göra.

Ska massera Erik, och begära samma sak tillbaka efteråt.. har jätteont i min högra axel... Ha det gott allesammans