Lindas blogg

Theo har kommit in i gamla vanor igen, vilket betyder att han inte gillar att åka vagn några längre sträckor. Han har även tappat humöret ovanligt ofta på sista tiden. Är allmänt gnällig varje dag. För att inte tala om hur klängig han är. Jag är hans personliga klätterställning. Det blir jobbigt i längden, att lyfta upp, sätta ner, vänta två sekunder och göra om samma procedur igen.
Tog en promenad idag, det var kul i ungefär 30 minuter, sen skrek han rakt ut... kul. Nu känns det som om man kan glömma långa sköna höstpromenader. Vi ska prova att vända på sittdelen på vagnen... det kan ju vara det som är besvärligt också.
Mitt liv har varit totalt skittråkigt sen sist jag skrev. Har inte gjort nåt spännande alls. Eller vi firade Emma i lördags, hon fyllde 28. Så vi var där och fikade. Och det var ju trevligt iofs. Annars har vi bara storhandlat.
Får se om man får roligare imorgon, då är det öppna förskolan. Så jag ska väl ta och traska dit då. Alltid finns det väl något att göra. Om inte annat så får man ju träffa andra vuxna människor, känns som om jag mest pratar med barn under min vakna tid. Och jag kan lova, Theo säger inte så där förfärligt mycket. Mest Mamma och gnäll, gnäll, gnäll... Hmmm nu gnäller även jag.. .skyller på att jag numera är närking och då får man gnälla. Bor ju trots allt mitt i gnällbältet.

Tror bestämt att det är storm ute, blåser rätt duktigt. Hoppas att elen stannar kvar här, och telefonnätet också. Men det har blåst bra här i kring ganska många gånger, men vi har sällan haft strömlöst några längre stunder.

Nu ska jag gå och ta en dusch.
Gonatt på er!