Han har tappat greppet!

Borde man bli chockad?? Läste precis om folkpartisten Lars Leijonborg... ska man skratta eller gråta åt hans uttalanden, och vad han står för? Läste på aftonbladet, att han tyckte att en särskild nämnd skulle få bestämma om vad som skulle få sändas på tv. Tycker inte ni att det börjar osa lite väl odemokratiskt då?? Jag menar jag tycker att man ska få ha kvar sin yttrandefrihet, så länge man inte kränker någon... Att styra vad som ska sändas på tv, känns ju lite som att bo i Ryssland... Nä.. han borde nog hoppa åt sidan, det är i alla fall vad jag tycker.
Ville slå till våran produktionstekniker på truten idag, han fixade så jag hade hur mycket som helst att göra på eftermiddagen, genom att tala om att jag skulle fixa en pedal som jag aldrig har gjort i hela mitt liv. Inte underlättade han det hela heller... för det fattades både material och verktyg för att skurva i de nipplar som skulle sitta i den. Borde man skratta eller gråta? Är alla produktionstekniker lika korkade?? De kan väl planera lite, å ha lite framförhållning? Så de slipper ställa till det för oss vanliga dödliga... Men de är ju högre i rangen.. så de gör väl som de vill, och skiter i alla andra... precis som chefer brukar göra över lag... iaf inom industrin, och den erfarenhet jag har.
Har inte gjort nåt idag, gjorde inget igår heller, förutom att gräla med sambon över sms, värdelöst... men vi är sams nu...
Min svägerska Emma sa att hon oxå ville att livet skulle vara som en romantisk dröm... men jag får väl insé att mitt nya samboliv kommer likna mitt förra... in i samma gamla mönster, gräla en dag varannan vecka, sex mer och mer sällan och en sambo som fokuserar fullständigt på sin hobby... Jag kanske ska ställa tillbaka mig på livet jag en gång hade med mitt ex?? Att vara van att inte sitta i första rummet, för i hans liv kom jag först i 3:e hand.. eller 4:e nu när jag tänker efter... I första hand kom jobbet för honom.. självklart, man måste ju tjäna pengar. Det kan jag förstå... I 2:a hand kom innebandyn (hobby/fritidsintresse), han var tvungen att vara med på alla träningar, alla matcher och alla jippon... att jag ville ha honom för mig själv en hel helg kunde jag ju bara glömma... I 3:e hand kom vännerna, de kunde man inte svika... festa, gå ut på pubben, komma hem dagen efter, vara bakis hela dagen. Och i 4:e hand jag... Med det har jag inte sagt att man ska skita i sina vänner.. för det ska man inte... Men varför kan inte jag få lite uppskattning? Tänk om jag kunde få höra att jag var duktig?? Att få höra att jag är söt, fin eller vad som helst som skulle göra mig glad... Men nä.. det tycks vara totalt jävla hopplöst att få höra om sånt... så vida man inte går in på en mansdominerad sexsida... där alla kvinnor är potentiella sexobjekt... Testa själva här.
Nu ska jag hitta på nåt, försöka få tiden att gå, tills det är dags att gå och lägga sig, så jag slipper tänka på lite närhet... av naket slag... så jag bara kan glömma, gå vidare... eller varför inte bara få försvinna, till en bättre värld??? Drömma kan man ju i alla fall. I början när jag jobbade så längtade jag efter att få komma hem, att få kramas med sambon, att få vara nära honom... nu när jag kommer hem längtar jag bara tills det är dags att gå och lägga sig... Känns som om jag tappade det mesta när han jobbade eftermiddag i 2 veckor.. Men varför ska jag bry mej egentligen? Han gör det ju uppenbarligen inte i alla fall.
Jävla skit!
/Linda


Kommentarer
Postat av: svägerskan

det är fruktansvärt jobbigt med samboliv .....när leo o jag åkte till dalajärna i somras saknade INTE fredrik oss ....jag ringde varje dag, men han orka inte tala i telefon......sa en gång till honom "hade jag inte ringt, då hade du inte ringt oss va?" hans svar var "Nej".......då känner man sig inte mycker värd o älskad......men det är bara att gå vidare, jag tror tyvärr inte att gräset alltid är grönare på andra sidan.....bara vara stark o göra det bästa av situationen......*var stark Linda*....vi måste hålla ihop

2007-01-25 @ 19:38:43

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0